Kim Lund 21.03.2024 17:05

Andraklassarna Isa Alin, Milja Markula och Lilja Kronström sitter i Luostarivuoren Lyseon lukios trappuppgång och förbereder sig inför nästa lektion. De läser fem obligatoriska kurser i svenska under sin gymnasietid.

De har ingenting emot språket, men trots det har de valt att inte skriva det i studentprovet. Nu är de lite tveksamma till om det är rätt beslut.

– Jag har nog funderat på att skriva svenskan, men tänker ändå att jag inte har så mycket nytta av det, säger Milja.

Lilja och Isa har liknande tankegångar.

– Jag har fått helt bra betyg i kurserna och har börjat tycka om svenskan. Jag skulle nog inte ha så svårt med svenskan i skrivningarna, säger Isa.

– Jag tror också att jag skulle klara mig helt bra, i synnerhet om jag skulle satsa lite mera, säger Lilja.

Dramatisk minskning av finskspråkiga abiturienter som skriver svenskan i studentprovet

Det har gått 20 år sedan det blev frivilligt att skriva det andra inhemska språket i studentprovet.

Enligt en färsk undersökning som Undervisnings- och kulturministeriet har låtit göra ledde reformen till att antalet abiturienter som skrev provet i svenska sjönk med 42 procent mellan åren 2004 och 2009.

Läget har jämnat ut sig efter det, men år 2023 var antalet som skrev svenska under 12 000 för första gången.

Trenden märks tydligt också i Luostarivuoren Lyseon lukio säger rektor Johanna Levola-Lyytinen på flytande svenska.

– Några exakta siffror har jag inte, men jag kan säga att antalet har rasat. Det finns förstås de som skriver svenskan och det är jag glad för eftersom jag vet hur mycket nytta man har av att kunna språk, också svenska.

Kim Lund

Att kunskaperna i svenska har blivit sämre bland majoritetsbefolkningen märks också som svårigheter i att hitta språklärare.

En ledigförklarad tjänst som lärare i svenska och engelska i Luostarimäen Lyseon lukio har hittills lockat endast två behöriga sökande då en knapp vecka av ansökningstiden återstår.

När man sökte en vikare var det ingen som var intresserad.

Levola-Lyytinen tror att en orsak till att intresset att studera svenska har minskat är dagens snabba tempo. Ungdomarna är otåliga och vill se resultat och belönas för sina ansträngningar genast och inte om några år.

– Att lära sig ett språk är en långsiktig process som kräver tålamod och uthållighet. Det har inte dagens ungdomar som är vana vid att titta på snabba videoklipp på mobilen.

Själv växte Levola-Lyytinen upp i en helt finskspråkig miljö i Lahtis. På den tiden var ”tvångssvenska” ett okänt begrepp och ingen ifrågasatte att svenskan ingick i studentprovet. Det är Levola-Lyytinen glad för.

– Jag har haft jättestor nytta av att kunna svenska. Jag har studerat nordiska språk på Åbo Akademi och var senare ordförande för svenskalärarna i Finland.

Levola-Lyytinen var en av initiativtagarna till projektet Svenska nu. För sitt engagemang för språket har hon belönats med Folktingets medalj.

Hon säger att hemmen har en avgörande betydelse för hur ungdomarna förhåller sig till svenskan och andra främmande språk.

– Föräldrarnas inställning har en enorm inverkan. Om de tycker att det är viktigt och nyttigt att tala flera språk är det också lättare för barnen att göra det.

Det gav mig också trauman att tvingas hålla föredrag på svenska inför hela klassen.

Isa Alin

Abiturienterna Isa, Milja och Lilja har en teori om varför så få gymnasister skriver svenskaprovet.

– Det är en inställningsfråga. Ordet ”tvångssvenska” har en negativ klang och i synnerhet i högstadiet när allt kändes tråkigt hörde det nästan till att tycka illa om svenskan, säger Milja och Lilja.

– Det gav mig också trauman att tvingas hålla föredrag på svenska inför hela klassen, säger Isa.

Nu tycker Milja ändå att det kanske skulle vara bra att ha lite bättre kunskaper i svenska.

– Studerande på Åbo Akademi har varit här och berätta om studiemöjligheterna på akademin. Dit är det är lättare att bli antagen till än Turun Yliopisto och att kunna svenska skulle öppna nya möjligheter.

De flesta svenskspråkiga abir skriver finskan

Rektor Levola-Lyytinen välkomnar den reform som ska ändra på betygens betydelse då man söker studieplats i ett universitet.

I dag har de naturvetenskapliga ämnena, i synnerhet lång matematik, en oproportionerligt stor betydelse. I framtiden ska det bli en ändring på det.

– Man har gynnats av bra betyg i till exempel matematik och fysik. Nu ska språken få en större betydelse vilket jag tycker att är bra.

Största delen av de svenskspråkiga abiturienterna skriver fortfarande provet i finska (drygt 80 procent). I Katedralskolan i Åbo är det endast par elever per årskurs som väljer bort finskan.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln