190 miljoner till landskapen för vårdreformsprojekt – "Problemen kan inte vänta till 2023"
Arkiv/ Mikael SjövallFamilje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att man har tagit lärdom av förra regeringens försök att driva igenom en vårdreform. Foto: Mikael Sjövall/SPT
— Jag är glad att vi emellanåt kan tala om annat än coronan och att vårdreformen går framåt trots pandemin, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på en presskonferens på tisdagen.
De blivande vårdlandskapen har ansökt om utvecklingspengar. 120 miljoner euro ska användas för strukturell utveckling som till exempel planering av servicenätet, ledningsmodeller och digitalisering.
Samtidigt ska kring 70 miljoner euro användas för att utvecklingen av själva vården inte ska stagnera då kommunerna väntar på vårdreformen.
— Problemen inom vården kan inte vänta till 2023, utan vårdproducenterna måste ta itu med dem genast.
Snabb vård redan innan reformen
Pengarna ska användas bland annat för att vården ska bli mer förebyggande. Kiuru anser bland annat att tröskeln är för hög för att få vård för psykiska problem, vilket leder till att fallen blir mer allvarliga och kräver specialistvård.
— Kökulturen ska bytas ut mot att ta tag i problemen. Det blir en mindre kostsam lösning – inte bara ekonomiskt.
Kiuru säger att den utveckling av vården som görs nu inte ska vara bortkastad då vårdlandskapen tar över, utan innehållsutvecklingen ska uttryckligen ske parallellt med strukturreformen.
Regionerna ska också själva få arbeta med strukturerna. Enligt Kiuru fick förra regeringen skarp kritik för att de försökte pressa igenom nya vårdstrukturer innan reformen hade klubbats igenom.
— Vi vill inte råka ut för samma problem som senast. Det kommer säkert att uppstå problem, men den här gången är utgångsförslaget ändå så välgenomtänkt att jag tror att vi har goda förutsättningar att genomföra reformen.
En av regeringens målsättningar är att man ska behöva köa för vård högst sju dagar, den så kallade vårdgarantin.
Kiuru lyfter också fram det som en målsättning för finansieringen, men sätter fortfarande ingen klar tidpunkt för när målet ska vara nått.
— Utgångspunkten är att vårdgarantin uppfylls då reformen har nått i mål år 2023. Men vi måste också analysera hur stor skada coronaepidemin har orsakat.
Privatisering en juridisk fråga
Vissa regioner har privatiserat stora delar av vården, vilket har blivit en svår fråga i samband med vårdreformen.
De privata bolagen har inte fått några direkta stödpengar för utveckling, berättar Kari Hakari, avdelningschef vid Social- och hälsovårdsministeriet.
— Men de får ändå delta i utvecklingssamarbetet, säger Hakari.
Det är inte enkelt att riva upp kontrakten med de privata bolagen när vårdlandskapen tar över. Därför planerar regeringen separat lagstiftning för att kunna ogiltigförklara kontrakten.
— Vi måste se hur privata aktörer går ihop med den grundlagsenliga ramen för vårdlandskapens ansvar. Alla verkar inte ha insett att det här i första hand är en juridisk fråga och inte en politisk fråga, säger Kiuru.
Enligt Kiuru börjar vårdpersonalen tröttna på att strukturerna ska göras om då innehållet i vården inte utvecklas.
Nu anser ministern ändå att stödpengarna förbinder de regionala beslutsfattarna att ta itu med att utveckla vården så att övergången till vårdlandskap ska gå smidigt.
— Det finns en stor vilja ute på fältet att utveckla själva vården.
Bidrag enligt område
Södra Karelen: 2 199 998 euro för utveckling av vårdcentraler och 1 726 000 euro för strukturella reformer.
Södra Österbotten: 2 831 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 3 298 511 euro för strukturella reformer.
Södra Savolax: 1 500 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 2 500 500 euro för strukturella reformer.
Östra Savolax: 754 367 euro för utveckling av vårdcentraler och 640 000 euro för strukturella reformer.
Kajanaland: 1 671 131 euro för utveckling av vårdcentraler och 1 377 080 euro för strukturella reformer.
Egentliga Tavastland: 2 611 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 4 470 122 euro för strukturella reformer.
Mellersta Österbotten: 1 626 897 euro för utveckling av vårdcentraler och 2 680 000 euro för strukturella reformer.
Mellersta Finland: 3 584 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 5 440 000 euro för strukturella reformer.
Kymmenedalen: 2 566 154 euro för utveckling av vårdcentraler och 4 417 500 euro för strukturella reformer.
Lappland: 2 679 982 euro för utveckling av vårdcentraler och 4 064 826 euro för strukturella reformer.
Birkaland: 5 921 081 euro för utveckling av vårdcentraler och 9 329 760 euro för strukturella reformer.
Österbotten: 2 657 702 euro för utveckling av vårdcentraler och 6 514 100 euro för strukturella reformer.
Norra Karelen: 2 553 165 euro för utveckling av vårdcentraler och 7 516 380 euro för strukturella reformer.
Norra Österbotten: 4 914 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 8 720 000 euro för strukturella reformer.
Norra Savolax: 3 367 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 6 051 200 euro för strukturella reformer.
Päijänne-Tavastland: 2 950 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 5 152 000 euro för strukturella reformer.
Satakunta: 3 063 601 euro för utveckling av vårdcentraler och 4 895 000 euro för strukturella reformer.
Helsingfors: 6 579 198 euro för utveckling av vårdcentraler och 12 018 500 euro för strukturella reformer.
Östra Nyland: 999 500 euro för utveckling av vårdcentraler och 1 850 000 euro för strukturella reformer.
Mellersta Nyland: 1 998 707 euro för utveckling av vårdcentraler och 4 206 165 euro för strukturella reformer.
Västra Nyland: 4 700 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 7 782 000 euro för strukturella reformer.
Vanda-Kervo: 2 680 000 euro för utveckling av vårdcentraler och 3 676 800 euro för strukturella reformer.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: 0 euro för utveckling av vårdcentraler och 2 000 000 euro för strukturella reformer.
Egentliga Finland: 5 550 386 euro för utveckling av vårdcentraler och 9 673 556 euro för strukturella reformer.
Totalt: 69 958 869 euro för utveckling av vårdcentraler och 120 000 000 euro för strukturella reformer.
Erik Sandström/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.