16 teaterglada barn på Bruksteaterns scen i år – se ett smakprov ur pjäsen som snart har premiär
”Jupiter! Saturnus! Uranus! Neptunus!” ljuder sången så att taket nästan lyfter i Folkets hus i Dalsbruk. Det är onsdag kväll hos Bruksteatern och generalrepetitionens generalrepetition.
Ett gäng på sexton barn i grundskoleåldern har sedan i höstas samlats en till två gånger i veckan här för att öva. Främst är det barn från Dalsbruk och Dragsfjärdtrakten, men också från Kasnäs och Västanfjärd finns deltagare i år.
Årets pjäs är Tove Appelgrens ”Luna, Stella och Pluto” och premiär blir det på onsdag (27 april).
Det här är en berättelse om trillingarna Luna, Stella och Pluto, om deras familj och om deras frånvarande pappa. Här finns också ”dumma gänget” som kallar trillingarna för marsianer, men en ny elev i klassen sätter dem på plats.
Slutet blir både lyckligt och överraskande – mer än så avslöjas inte här.
– Först verkade pjäsen svår, men det visade sig att den passar vårt gäng bra, säger Hans Ginlund, som håller i trådarna för produktionen tillsammans med sin fru Ulla Väärä.
Lämpliga roller hittades för alla, vilket inte alltid är så lätt, speciellt i år då teatern har många yngre deltagare och fler av dem är nybörjare.
Emilia ÖrnmarkEn viktig ingrediens för Bruksteatern har alltid sång och musik varit – så även i år. I sångerna får alla vara med, även de med mindre roller som kanske inte har så många repliker.
Men eftersom årets pjäs inte innehöll någon musik fick man själv leta fram sådan.
För sångövningar och pianoackompanjemang står i år Emmi Väärä.
En social och uppskattad hobby
Tre teaterfrälsta från årskurs fem och sex bland deltagarna i år är Livia Rehn från Kasnäs, Mira Bergman från Rövik och Erik Lindroos från Västanfjärd. Alla uppskattar teaterhobbyn för att den är så social. Här får man nya vänner. De tre tycker att årets pjäs är av modernare slag än tidigare, att den är rolig, men kort.
– Det är roligt att stå på scenen, säger Erik, som i år är med för första gången.
Han spelar Jupiter, som till en början är en gåtfull karaktär.
Också flickorna trivs på scenen. Livia spelar Pluto – en av huvudrollerna.
– Det är roligt att ha en huvudroll. Jag är inte nervös, för jag är van att så på scenen, säger hon.
Mira spelar Rille – ledaren för mobbargänget.
Att lära in replikerna har inte varit svårt. Liksom Livia läser Mira replikerna några gånger och då man fogar dem till helheten så funkar det.
Emilia ÖrnmarkViktigt att det är roligt
Ginlund säger att scenografiskt sett kom årets pjäs med utmaningar, i och med att scenerna är många och vissa väldigt korta. Här har man fått förenkla lite. Med en vecka till premiären är dock läget under kontroll.
– Det här är ju amatörteater för barn, man måste sätta en gräns för finslipandet – det här ska vara roligt! Pjäsen är nu sammanhängande och har flyt. Barnen har olika lång erfarenhet, en del är blygare än andra och en del har mer ljud än andra, säger Ginlund.
Emilia Örnmark– I år har det funnits ett lekbehov, eftersom barnen är yngre. Det är länge sedan de varit tillsammans. Men pjäsen är kortare i år, så det har funnits mer tid för teaterlekar, säger Väärä.
Leken och umgänget är viktigt, liksom det mellanmål som föräldrarna fixar för varje övning.
Coronan har senarelagt premiären
Premiären blir i år aningen senare än brukligt, eftersom coronan satte övningarna på paus i december och januari. Sist ställde coronan till det rejält, och man blev tvungen att skjuta upp premiären av Madicken med ett halvt år.
Nu håller man tummarna för att alla hålls friska genom föreställningarna. Förutom premiären ges föreställningar den 28 april, den 4 maj och den 6 maj.
Här kan du se ett litet smakprov ur pjäsen:
”Vi gör det här för att se glädjen hos barnen”
Det här är den 18:e produktionen som Ginlund och Väärä genomför med barn- och ungdomsgruppen.
– Vi gör det här för att se glädjen hos barnen och för att se dem utvecklas. Det är alltid spännande att se hur många av de tidigare deltagarna som ställer upp igen, säger Ginlund.
Väärä är fascinerad av processen man genomgår med en grupp och en pjäs.
– Vi börjar från noll då barnen kan vara blyga och rädda, och får sedan se slutresultatet. De presterar alltid ännu mer än vad man förväntat sig, säger hon.
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.