1,6 procent av proffsidrottarna i Finland är kvinnor – nya hockeyligalaget TPS: "Målet är att damerna inte ska behöva betala själva"
Ingen ekonomisk ersättning i finska ligan. Julia Tunturi (med bollen) lämnade TPS för Allsvenskan, där spelarna i genomsnitt tjänar en tusenlapp i månaden. ÅU-foto
Det kommer knappast som en överraskning för någon med sportintresse, men antalet professionella damidrottare inom lagsport är fortsättningsvis väldigt lågt i Finland. Det framkommer i en rapport som Forskningscentralen för tävlings- och toppidrott (Kihu) sammanställt.
Bara 1,6 procent av proffsidrottarna i Finland är kvinnor. Trots att utövarna blivit fler har heltidsproffsen inte ökat under de senaste tio åren. Matchintäkterna är låga eftersom publiksnitten sällan överskrider 500.
– Det finns i dagens läge ingen marknad för damlagsport i Finland. Av de 22 professionella damspelarna i Finland håller nästan alla på med boboll, volleyboll eller basket. Inom fotbollen och ishockeyn finns det knappt några proffsspelare, berättar Jari Lämsä, sakkunnig vid Kihu.
I Åbo finns damligalag i både ishockey och fotboll. Basketklubben Turun Riento har tidigare varit ett ligalag, men spelar numera i division ett. Volleybollaget Turun Isku och bobollslaget Turku-Pesis spelar på den tredje högsta nivån i sina sporter.
För de här föreningarna är det helt uteslutet att ge ekonomisk ersättning till sina spelare – snarare handlar det om att försöka undvika att spelarna själva måste betala.
Dyrt för ishockeydamerna att stiga till ligan
TPS damlag i ishockey är nya i damernas ishockeyliga i år. Det är en stor merit för spelarna – Tepsis damer har inte spelat i ligan på över 10 år – men samtidigt är det en ekonomisk belastning. För att ha råd med resorna måste spelarna själva betala cirka 200 euro i månaden.
– När vi steg till ligan fördubblades våra utgifter. I fjol lade vi ut ungefär 40 000 euro och i år lär det bli närmare 80 000. Ligan innebär lite mer synlighet, men inte så mycket att det motsvarar kostnadsökningen. Men spelarna är väldigt motiverade trots att de måste betala själva. Det är en trots allt en stor sak att få spela i ligan, säger huvudtränaren Hanna Karelius.
Karelius berättar att damlaget haft en publik på 100-200 under sina matcher hittills. Men matcherna i sig ger inga intäkter, eftersom inträdet är gratis.
– Framför allt måste vi hitta sponsorer, och det är ett pågående arbete. Därutöver gör spelarna talkoarbete, och så får vi någon slant från kaffeförsäljningen under matcherna. Överlag så är nog damishockeyligan i Finland tiotals år från att bli professionell.
I verksamhetsledare Kalle Lahtis mening finns det ändå en potentiell marknad för damishockeyn.
– Det har varit en marginalsport i Finland, men över en halv miljon såg när damerna tog OS-brons i vintras. Vi jobbar hela tiden för att öka synligheten. En av våra profilvärvningar, landslagsspelaren Susanna Tapani, får betalt för att utveckla grenen och har bland annat besökt Sirkkala skola som ambassadör för flickishockey. Nyckeln är att få fler utövare.
Fotbollsdamerna behöver inte betala
TPS fotbollsdamer är till skillnad från hockeydamerna väl etablerade i sin liga. De steg till ligan för exakt tio år sedan och kan stoltsera med en andra plats som bästa placering under den tiden. Men trots det är klubben långt ifrån att ha råd att ersätta sina spelare ekonomiskt.
– Nivån i damligan har stigit enormt de senaste tio åren, men ekonomiskt harvar vi på med ungefär lika stora intäkter som då. Det är tråkigt, men så är det bara. Åtminstone behöver ingen betala för att spela, vilket vi är nöjda över, säger Kari Uronen, verksamhetsledare för TPS junior- och damfotboll.
TPS snittar ungefär 250 betalande åskådare per match, lite högre än ligans publikgenomsnitt på 220. Mest publik har Ilves, HJK och Åland United, mellan 300 och 400 per match.
– Vi tar fem euro i inträde, så du kan ju själv räkna ut att det inte blir några stora summor. Största delen av intäkterna kommer från samarbetspartners och spelarnas egna sponsorer. Dessutom samlar de pengar på talko.
Tror du att TPS i framtiden kan avlöna sina spelare?
– Jag hoppas ju det, men det är nog många år dit i så fall. Men tills dess vill vi åtminstone vara en förening som fostrar talanger som sedan kan ta steget utomlands till proffsligorna. Vi har flera såna exempel. Vi eftersträvar också lika villkor i juniorverksamheten. För att damfotbollen ska utvecklas borde ju fotboll vara en lika lockande hobby för flickor som för pojkar.
LÄS OCKSÅ:
Allt fler heltidsproffs inom lagidrotten i Finland – basketen har gått förbi bobollen
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.