1,4 miljoner finländares uppgifter har läckt ut i samband med Facebookintrång – ”Nu behövs skyddande lagstiftning”

På lördagskvällen nåddes världen av nyheten om att över 500 miljoner Facebookanvändares personuppgifter läckt ut nätet. Bland de 500 miljoner användarna finns omkring 1,4 miljoner finländare, meddelar Cybersäkerhetscentret i Finland.
– Det var bara en tidsfråga innan detta skedde eftersom uppgifterna egentligen redan läckte ut 2019, men den läckan blev väldigt underrapporterad. Nu har uppgifterna alltså lagts ut gratis, säger dataskyddsexperten Benjamin Särkkä.
Särkkä har jobbat bland annat som dataskyddsexpert på Nordea och han har hjälpt polisen att utreda Vastaamo-läckan som skakade finländarna i höstas. För tillfället arbetar han som dataskyddsdirektör vid Viria.
– Problemet nu är att vi var medvetna om att detta förr eller senare skulle ske, men ändå har vi inte förberett oss tillräckligt väl exempelvis genom ny lagstiftning som kunde skydda offren, säger Särkkä.
Vilka finländare har drabbats?
Bland de läckta uppgifterna finns namn, telefonnummer, födelsedatum, lokalisering, e-postadress och relationsstatus.
– Hur mycket som läckt ut om en person i fråga beror alltså på hur mycket man valt att dela med sig av. Har man valt att uppge allt från namn till relationsstatus så kan alla dessa uppgifter ha läckt ut, säger Särkkä.
Enligt nuvarande uppgifter handlar det ändå om användaruppgifter, inte om uppgifter som användare själva publicerat såsom statusuppdateringar. Dessutom verkar inga lösenord ha läckt ut.
Hur ska man då veta om man är en av de 1,4 miljoner finländare som drabbats?
– Det är egentligen rätt svårt att med säkerhet veta det. Jag känner inte till det exakt antalet Facebookanvändare i Finland 2019, men jag skulle gissa på att det låg rätt nära 1,4 miljoner, vilket alltså betyder att man sannolikt är ett av offren ifall man använde Facebook 2019.
Om ens uppgifter läckt ut finns en ökad risk för att man kan bli utsatt för en identitetsstöld. Cybersäkerhetscentret har gjort upp en lista med punkter över hur man kan gå till väga ifall man skulle falla offer för en identitetsstöld.
Trots de oroande nyheterna säger Särkkä att dataläckan självklart bör tas på allvar, men den ska ändå inte ses som slutet på världen. Han hoppas dock att läckan ska få allt fler att fundera över vilka personuppgifter man framöver väljer att dela med sig av på sociala medier.
– Jag vet exempelvis att många på Facebook valt att uppge ett annat födelsedatum än sitt riktiga. Jag säger inte att man bör ljuga om sig själv på sociala medier, men det är lönt att medvetet fundera över vilken information man lägger ut och vad man kan göra för att skydda sitt privatliv.
Bättre skydd för offren behövs
För en privatkonsument kan det vara svårt att veta vad en skicklig hackare kan göra med de personuppgifter som nu ligger ute gratis på nätet. Enligt Särkkä kan uppgifterna användas fel på många olika vis, och för dem som valt att lägga ut alla detaljer är riskerna genast högre.
– Men vi ser ändå en ljusning och vi går i rätt riktning. Tack vare ny lagstiftning och nya krav har möjligheterna för hackare att utnyttja uppgifterna minskat. Exempelvis är det i dag svårare att ta lån i någon annans namn då krav på tvåstegsverifiering införts.
Särkkä hoppas att lagstiftarna i snabbare takt skulle se till att stifta lagar som skyddar personer som blir utsatta för dataläckor, eftersom han tror att läckorna kommer att bli bara fler och större framöver.
I nuläget finns enligt honom inte den skyddande lagstiftning som skulle behövas.
– Om jag exempelvis går till butiken och köper mjölk som jag blir förgiftad av så finns det lagstiftning för vems ansvar det är och hur jag ska gå vidare, men detsamma gäller inte då vi pratar om sociala medier. Det är inte individens fel om man blir utsatt för en läcka, säger Särkkä.
Han säger att det här året ur dataskyddsperspektiv har börjat mycket stort med flera stora läckor, men de är ändå bara en bråkdel av vad han tror att vi kommer att få se inom de närmaste åren.
– Vi har nu börjat se de första stora läckorna, men jag tror att det kommer att bli mycket, mycket värre. Och just därför betonar jag behovet av skyddande lagstiftning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.