100 år av scouthistoria i bokform – scoutkåren Pojkarna i Åbo har gett ut saltstänkt historik
Att sammanfatta en 300 sidor tjock 100-årshistorik i en kort tidningstext är inte det lättaste. Men låt mig säga det viktigaste först: det är ett imponerande och snyggt verk som redaktionsrådet med hjälp av otaliga medhjälpare har lyckats sammanställa.
Bokens styrka ligger i det digra bildmaterialet från seglatser, förläggningar, läger, hajker och vandringar.
Bilderna kompletteras med utdrag ur gamla loggböcker, klipp ur kårtidningarna och dokument från scoutkårens första år. Varje decennium har ett eget kapitel där verksamheten presenteras i ord och bild.
Boken avslutas med bilagor på bland annat alla kårchefer, hedersmedlemmar och de scoutbröder som stupade i fortsättningskriget.
Mycket jobb i arkiven
Förarbetet till boken gjordes av Göran ”Gösse” Storfors som inte hann avsluta projektet förrän han dog år 2017. Tanken på att färdigställa boken fanns ändå hela tiden kvar och ett år senare inleddes det praktiska arbetet att få boken klar tills 100-årsjubileet den 6 november 2020.
Redaktionsrådet leddes av den tidigare kårchefen Alex Söderholm som också har gjort den snygga layouten.
– 75 procent av arbetet var redan gjort, men det återstod en hel del att göra. I Åbo Akademis bibliotek fanns fem och en halv hyllmeter material med loggböcker och kartor över alla långseglatser. Det var också mycket arbete med att hitta namnen på alla dem som finns på bilderna och i den processen var vi väldigt många inblandade, bland andra Clotte Lundsten och Benco Skrifvars.
Boken är en blandning av personliga minnen och berättelser, historisk fakta och beskrivningar av Pojkarnas verksamhet från begynnelsen tills i dag. Kapitlen är skrivna av flera olika skribenter, men det blir ändå aldrig rörigt, utan boken har en logisk uppbyggnad och det blir heller aldrig långtråkigt.
Den kan beskrivas som en kaffebordsbok som man bläddrar igenom då andan faller på . Man kan läsa endast de kapitel som intresserar en mest, men för den verkligt vetgiriga fungerar boken också som sträckläsningsbok.
Tyngdpunkten på bilderna i boken ligger på seglandet, men också scoutaktiviteterna på landbacken får gott om utrymme.
– Pojkarna grundades som en landscoutkår och den landbaserade verksamheten så som förläggningar alltid varit viktig. Det har gett oss möjlighet att scouta året om även om sommarseglatserna har varit något av årets höjdpunkt, säger Söderholm.
Scoutkårens båtar
Spiggen1, riggad livbåt, 1931–1932.
Lutfisken, Marconriggad koster, 1933–1939.
Spiggen, tvåmastad koster,1938–1956.
Brus, Mariehamnssnipa, 1954–1963.
Mary-Ann, ketch, 1956–1965.
Bris, Mariehamnssnipa, 1954–1971.
Marina, folkbåt, 1965–1971.
Aquarius, GT-kryssare, 1971–1981.
Aquila, GT-kryssare,1972–1981.
Penelope, Sunwind 27, 1985–1989.
Mary-Ann, Sunwind 26, 1981–1985.
eSPé, Guyline 95, 1989–1997.
Nirvana, Elwström 717, 1995–1997.
Bönan, H-båt, 1999–2015.
Verdandi, Jeanneau Selection37, 1997–2019.
Braxen, H-båt, 2015–
Ràn, Dehler 36, 2020.
Vänner för livet
Själv gjorde jag min första långseglats som 13-åring år 1978 till Stockholms skärgård. Att bläddra i boken väcker många fina minnen till livs och bilder på flera gamla scoutvänner passerar revy. Ett par av dem är fortfarande efter över 40 år mina bästa vänner. Och det är just vänskapen som Alex Söderholm lyfter fram när jag frågar honom vad hans 20 år som scout har gett honom.
– Vänner som jag träffade då jag började i Pojkarna för 20 år sedan har blivit vänner för livet. Jag fick också en hobby som gav mig möjlighet göra sådant som jag inte skulle ha kunnat göra om jag inte varit scout.
I redaktionsrådet ingick Alex Söderholm, Emil Oljemark, Kasper Westerlund, Henrik Nurmi, Kalle Mether och Peter Rönnberg.
Boken finns att köpa i Luckan och på scoutkårens Pojkarnas webbsida.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.